Svenska 8

8

8

  Efter små 3 månader hemma, fikk jag plötsligt ett samtal från en man från företaget Greenland Contractors, som arbetar vid Thulebasen och Söndre Strömfjord i Grönland. Jag fikk adressen av Henrik (Dorthe och Henrik i Brisbane) som tidigare arbetat i Grönland. Jag hade också skickat ett vykort från Australien till företaget och berättade något om mig själv, om de skulle kunna använda en sådan enn som jag, på flygbasen där uppe i kylan.

  Egentligen hade jag inte tänkt mycket på det, men plötsligt jag satt på Bomhusvej i Köpenhamn och pratade om eventuella jobb i Grönland. Han erbjöd mig ett jobb som Supervisor vid värkstället i Thule, men jag avböjde efter  övervägande, eftersom jag tror att min Engelska var inte bra nog för en sådan ställning, som skulle rapportera direkt till  US-Airforce.  Synd tænkte jeg, men så forsvandt gutten lige et ögenblik, for at komma tilbage med en Telex från basen, hvor der var besked om at de fattadas en Entreprenörmekaniker på Thule. Om det var något?

  Om det var och jag var omkring 2 sekunder för att tacka ja och gick igång med planeringen. Det var Måndag idag och flygplanet avgick redan i Torsdag till Thulebasen och jag var genom läkarundersökningar och flera andra ting före avgång.

  Mitt samvete kan vara på en mycket liten plats när jag gick upp till Poul Villy på Dom Blå Bussar och måsta avgå från jobbet omedelbart. Jag hade inte bra samvittighet, därför Poul Villy hade behandlat mig så bra när jag kom hem från resan. Men han förstod mig väl och vi skakade hand på en bra framtid. Tack skal Du have PV.

  Sedan gikk det annars starkt. Läkarundersökningar och en massa papper måsta ordnas. Rusar runt och pratar med familj och vänner, som igen skakade på huvudet. Nok vid tanken på att jag inte var helt frisk i huvudet med alla de reser runt och så Grönland nu! Jaa, jag måste ge dom rätt, där tvivlade på om jag tänkte mig precis rett om, innan jag tog några nya beslut. Nå vad,  jag har sedan sett lite då och då istället för att sitta stilla.
 
5. November 1987

  Torsdag morgon och iväg till flygplatsen igen, denna gång för att ta reda på Gaten till den långa DC-8er chartrade för resan till Thulebasen. Det fanns mycket folk i dag, där skulla returnera till basan, efter en semester i Danmark. Jag var bara "Newcomer", men snart jag föll i samtal med dom andra i tidan där vi väntade i avgångshallen. Det var 9 på morgonen och flera började redan med att dricka öl, men jag höll mig nu till vattnet. Det var nog bäst att hålla sig nyktra och inte upträda på slapp lina, redan den första dagen inom företaget.

  Trevlig flygning över Atlanten, Island och Grönlands stora fremmeda istäcke.  5 timmar nordväst om Danmark och klimatet är väldigt annorlunda.  Just läst att det är "First Night" på Thulebasan den 22. November, dvs. dagan då solen inte är synlig från basan mer och de kommande 3 månaderna är natten här. Nyfiken på hur det går nu, när jag är så fixerad vid sol och värme. Likaså finns det "First Light" den 22 februari, när solen återvänder till basen.

  Sitter här på planet och titta ner i mörket, medan vi flygar runt basen för att förbereda landningen. Vad i hela friden är det nu är jag gör? Det ser ut som något som är en lögn, med mörkret som omger dom metalgråa baracker och några ljus här och där. Mån bor någon här? Nå, det går nok ganska bra och det är för sent att ångra sig. Då det går ner och  flygplanet landar som en snöflinga på planen, så jag tror att föraren kan ha försökt det en gång tidigare. DC8eren taxier till något hus, det finnas någon form av velkomst till nyanlända. Jag trodde jag var den enda "nykomling", men det finns några fler som har samma galen idé som jag, att söka arbete här. Funderar en stund om vi borde ha mentalundersögelse istället?

  Jo, vi kallar det nya och kommer att välkomnas av en eller annan, som utan tvivel mumlade hans namn och vi kommer att visas till en buss, der kör över till ett ställe som heter "Recreation Center" som skylten utanför förkunnar. Här har vi planterat vid några bord och erbjudes kaffe, te och läsk som önskas.

  Välkommen till Thule Airbase! Det kommer att fråga mycket om vad som kommer hända i dag, inte minst, måste vi hålla öronen stel, eftersom det finns många säkerhets informationer eftersom det är storm säsong i området och dessa är mycket, MYCKET kraftiga stormar där kan komma ur ingenting på bara en kort tid. Allt här är annorlunda än livet hemma i mammas skydanda närvaro, så det går en timme med säkerhetsinformation om livet i och runt basan.

  Det var det viktigaste med säkerhet och så koncentrerar vi oss på hunger.  Över till "Dundas Dininghall" när vi går upp och få Din tallrik fylld med valfri riktigt god mat och sitta och äta så lite tala om lite av varje. Får visade att äta i framtiden bör vi bara skriva namnet i en lista som ligger vid ingången till don välfyllda maddiske, där du kan få all den mat du vill ha. Det finns mycket att välja på, så jag ser en framtid utan hunger och ont i knäna av övervikt.

  Efter middagen får vi kört runt basen och visat olika föremål och byggnader som är värt att veta om, bland annat ett gymnasium som omfattar nästan alla former av träningsmöjligheter, den Danska klubben, bio, olika hangarer och en liten visning nere vid hamnen, som är stängd nu, där vattnet är styv och fartygena är borta.

  Solen är också borta och ljuset är gott nog släckts utanför och alla byggnader här liknar hverandra till förväxling, eftersom alla är uppfört i aluminium. Stort sett inga speciella kentegen förutom husnummer, där senare visar sig att göra basen ganska lätt att navigera på. Samma system som i USA, med gatan nummer och rader av hus, så det kommer nu troligen att gå efterhånen. Jag har fått boende i Barak 326. So 3.gatan, 20er-räd och sjätte barack. Så enkelt kan det vara ! 

  Jag är den enda nya mekaniker, så det blir en kort tur ner till verkstaden, kallad #580 (femfirs(Dansk uttalanda) i dagligt tal) och inhåller workshops för allt rullande materiel och fordon, och det finns lager och kontor. Det finns en överboss (Superintendent) vid namn Birger Jensen, men han har just gått på semester. Sedan finns det 2 förmän kallas ?????(namn kommer senare) och Erik Lisner. Förutom dessa finns ett par Crew Chiefs där tar hand om en del pappersarbete och mekar ocksa, när det är dags för det. Totalt anställda 28 personer i #580, så det finns många namn att komma ihåg i framtiden.
 Puh, det var en lång dag. Är tillbaka i barackan och har sett i mitt rum. Inget speciellt, men det finns en säng, bord, några stolar, en garderob och en TV. Hade hoppats på ett kylskåp, men här är några vanliga kylskåp inom bagageutrymmet. Jag ska gå upp i BXen, en stormarknad, där basens invånare kan köpa lite av allt och allt av lite. Tänkte att jag kommer att ge några rundor öl och vatten, och några snacks för dom andra invånare i barakkan, när de återvänder hem från jobbet.

  Jag skall ha tömt resväskan och placerade mig lite innan dom 12 andra boende kommar hem. Faller snabbt i tala med några stycken och vi går upp tillsammans i "Dundas Dininghall" och äter middag. Väldigt bra och hemma i barackan, blir det en mysig kväll med prat och rykteprat. Får reda på att baracken har en gemensam pengakassa med försäljning av vatten och öl där vinsten går till middagar och fester. Fint, så vi behöver inte köpa drycker i BXen, även om priserna här är dubbel, så det går till ett gott syfte.

  Arbetstiden är 600 till 1700, måndag till fredag och på lördagen från 600 till 1.200 om det inte finns ytterligare övertid. Min första dag i #580 kommer jag att få arbetskläder ,skyddskläder som parka, termoundertøj, elefantmössa och "mukluks" som är speciella tygstövlar för användning i Arktis. Därefter turné runt verkstaden och en liten pratstund med varje ny medarbetare. Och nu en körtur runt basen, för att se och gense vad som finns tillgängligt här. Det finns också en längre resa (ca 25 km) fram till radarstation, BMEWS (
Ballistic-Missile-Early-Warning-System
) (förr i tiden kallade J-Site) där den stora radar fins, som tittar ner över större delen av världen hittade vi högt uppe i vildmarken här.

  På resan tillbaka vi också springa ner till DET-3 som ligger strax utanför basarealen. DET-3 (Detatchment-3, 22.Space Operations Squadron) är en satellitövervakning- och kontrollstation, där Du har kontroll över många av de olika satelliter USA har skickat upp i rymden genom tiderna, för att titta efter oss alla, säger de. Också en spännande plats med en myriad av trådar och dutter som blinkar och piper hela tiden. Höra att vi inte bör vara gravida och vara här, eftersom detta kan skaba "annorlunda" barn. Tryggt att veta nu, om jag blir gravid en dag.

  Tillbaka i #580 jag fick en megastor verktygslåda på hjul, som jag använder ett par timmar för att rensa upp och kompletterat portföljen med nytt verktyg. Det var den dagen och sedan på väg för att komma hem till #326, gå i dusch och hitta matsalen med de fyllda plattor. En spännande dag med många intryck och många informationer så att jag redan känner mig hemma, hur otroligt det än kan låta efter så kort tid här.

  Första tidan jag jobbar i  GP-avdelningan med reparation av bilar och skåpbilar.  Men efter man fick reda på, att jag också var bussmekaniker, är det nästen bara endast jag ska reparera, eftersom de flesta andra helst är utan det. Det finns inga större svängningar, men efter några veckor kommer det att krävas en man i SP-avdelningan (SP = Special Purpose), som reparera tung utrustning, t.ex. bulldozers, lastmaskiner, snöröjningsutrustning och fordon, truckar, stenkrossar maskiner och ... Ja, jag kunde bliva ved.

  Låter spännande, så jag ställde upp och får jobbet, så jag flyttar upp i den tunga avdelning där jag har en månads tid, tills det skall användas en man i Hangar 6, där bland annat stenkrossar maskinan står. Det kommer nu säga att den just har kommit från USA i nedmonterad skick och måste monteras för användning till nästa sommar vid basen till "krossa rymden".   Det fins också 2 landgångsbåtar och 2 bogserbåtar här, där skall renoveras.

  Vi är bara 2 smede/mekanikara här i Hangar 6. Och den första månaden arbetar jag med Bjarne Bunk. Af en eller annan anledning kommer Bjarne att resa hem till Sindal i Jylland och jag får en ny partner som har namnet Aksel Sørensen Schiødt.  Aksel kallas också "Den Kalde Smed".  Ett smeknamn han fick, då somliga vill göra skämt med honom och tände eld på det eviga handfull twist, som Axel alltid hade i bakfickan. Men istället för att hoppa upp och springa runt, som med stor sannolikhet andra skulle göra,  tittada Aksel bara på eldan som brann upp längs hans rygg och sade på sin långsamma Jyske språk, "Jaaaa, kan dom tända en eld, säkert de även kan stänga av den igen. " Och så fortsatte han att arbeta och det var någon som  hastigt försöker släcka elden.

  Axel och jag arbetade mycket bra tillsammans och lösar de många och varierade uppgifter som skickades upp till oss. Samtidigt bör vi se över landningbåtarna och bogserbåtarna, så det var redo för nästa säsong i hamnen. Och bredvid, den nya 32 ton Stenkrossmaskin måste samlas för att användas nästa år. Förutom sessionen, förstärktes alla svetsningar so de blev dubbelt så stora. En gigantisk uppgift som användes stora mängder svetselektroder. Så om jag inte redan hade erfarenhet av elektrodesvejsning, så jag fick det här.

  Nåeja, så jag fick också en liten ekstrajob i hangaren. Det bör finnas en Crew Chief för pappersarbete, så det var jag som var tvungen att fixa det så det fungerade. Inte så stor job, men det tog ett tag att få delar i lager och hålla allt i  tidrapporter och arbetsorder ska vara uptodate hela tiden. Precis som jag hade det ansvarsfulla arbeten,  att fixa dryck, kaffe, bröd och andra så viktiga saker som Aksel och jag hade till våra raster. Detta bör aldrig misslyckas!

  Aksel och jag gick alltid och tog hand om oss själva och vi fick oftast bara en besök pr. dag av vår iSuperntendent,  Birger "Chef" Jensen, som alltid kom till timme. Ett par gånger om dagen kom vår handledare, Erik Lisner, för att bara prata och få lite papper med saker som vi hade reparerat. Även Birger alltid kom smygande in (lät så), Erik kom alltid visslade högt och högt smällande vid hangardörren ute från flightline.

  Det var en riktigt bra tid i Hangar 6, där vi utförte massor av arbete. Jag hittade även en gammal övergiven cykel ner vid hamnen,  jag reparerada med blå U.S.Airforcefärg och "Harley-Davidson" skrivet på ramen. Sedan Harley inte helt blev glömt bort och jag red faktiskt en hel del på cykeln, istället för att använda garaget bilen när jag var nere på #580 och hämta delar til jobbet.  Mycket trevligt och jag fick verkligen rörd mig lite.
  Efter en månads tid var jag inbjuden till att flytta upp i Barak 243, vilket passade mig bra. Här bodde några av mina kollegor från #580 och det passada mycket väl med det sociala livet där nästan fungerada i dygndrift här. Det var nästan familjär tillstånd i 243, med regelbundna gemensamma middagar och fester med mera. Utmärkt med flytten.  

  Egentligen var mycket vi fick gjort i verkstaden. Inte minst eftersom de olika avdelningarna imellan var en bra "Buddy" system. Det var en ganska långsam historia att beställa reservdelar och andra genom de officiella kanalerna. Runt de olika avdelningarna och workshops, det var en otrolig mängd nya delar och nya material, där genom åren lämnat systemet och bara fanns för att någon gång hade räddat dem från vägen i stället för att kasta dem ut.

  Lika kvarn "Buddy" system är bra när det brann för att få saker gjorda snabbare. I stället för att vänta på nya delar, det fanns alltid en eller annan i en affär på en plats vid basen, som förmodligen kunna främstilla någonting, så det slutfördes utan papper, så att utrustningen kan komma ut för att agera snabbt, i stället för att sätta in där alla stannade.

  Det var verkligen många och långa timmar, 6 dagar i veckan. Och arbete och fritid gick på något sätt till en, speciellt under vintermånaderna när mörkret var där hela 24 timar i dygnet. Huvudet tänkte inte så mycket vad som var dag och natt, utan endast att det var jobb och fritid. Arbetar 6 till 17 må-fre och 6 till 12 på lördagar, när det mesta gick att städa upp och tvätta hela golvet i Hangar 6, innan det var borta från arbetet och veckoslut.

  I storm säsongen från 15. September till 15. Maj, händer det ett par gånger att det finns lite mer "fritid" då vi på grund av stormen var tvungna att stänga värkstället och gå hem i vores barack. Vid basen delas stormar upp i Storm Skick 1, 2 och 3.  När den gick in i "Storm-1" stoppade alla svetsning, men annars fungerade normalt. Men när det rapporterades "Storm-2" över högtalarna,  allt arbete stannade och stängde av verkstaden och sedan snabbt tillbaka i barackerna. För en sammanfattning opmelding till "Storm-3" skulle allt arbete stoppas och vi måste vara där du istället var, och ring hem i baracken och berätta var du var.

  Det är ett säkerhetssystem där barack ordförande så snart som möjligt, ska rapportera till "Stormkontroll" för alla människor var tillbaka i baracker, och om inte, var de var. Om försvunna personer gick till sökandet inleddes. Men det var inte vädret, som även drog en utomhus. Med vindstyrkor finns orkaner i världen att se ut som en liten lätt blåsigt väder, dom arktiska stormar är de kraftigeste i världen och ofta drivande snö så tjock att få köra en tydlig signal att stanna inomhus. där man befinner sig nu på annat sätt.

Jag minns en tid då det rapporterades som storm-2 och Aksel och jag var på väg hem till barack 243. Ur Hangar-6 och längs byggnaden, med Aksel några meter framåt. Eftersom vi just kom ut från byggnaden, fångade storman tag i Aksel och han slogs ner och rullade och gled längs vägen. Men 20 meter vid rök Aksel i en stolpe och stickat. Nu var det att Axel vär en liten lätt mann, så han var kanske ett lätt byte för stormen. Nu var jag verkligen beredd att vindstyrkan efter att ha sett Aksels enmansshow, så jag gå ner på alla fyra och kryper fram mot Aksel, så att vi kunde klättra på vägen på samma vis ett förälskat par krabbor gör, tillbaka till hangaren. Puh, det är inte något du vill prova 2 gånger, så det var bara om att ringa hem till sina Barack ordföranden och berätta var vi var. Barackordföranden skall därefter uppmana till Storm Control och några timmar senare blir utvisad för en buss att återföra människor som är strandsatta någonstans och vill återvända till deras barack. Hemma i barackan blev storman raporterad upp till en Storm-3 där skakada väl i barackan.

Puh, det var något av ett stormväder vi fick i dag. Jag vet inte hur stark vinden blåste i dag, men dom arktiska stormar kan på hemskt kort tid komma från noll och upp över 300 km. per timme i vindhastighet. Som jämförelse har en fin Dansk orkan en vindstyrka på 12, en vindhastighet på 120 km. i timman. Så det är inget att leka med - det bara göras en gång. 

 Vädret är nästan alltid klar blå himmel på sommaren och en super stjärnklar natthimlen under vintermånaderna. Men metrologerne vid basen säger att det faktiskt sker regelbundet att man kan se norrsken här, men då endast synlig på mätutrustningen och inte det mänskliga ögon, här i det högarktiska områdena, med det otroligt klara väder. Samma väder ger sig inte mycket snö, men när stormar rasar kan snö i stora mängder flyttade hit från inlannet där det finns snö i store mängder.

Men nog om vädret just nu. Måste också komma ihåg att berätta lite om fritidsaktiviteter, där det finns många möjligheter om man inte vill sitta kvar i kasernerna. Om du gillar fysisk aktivitet under fritiden, det finns ett välutrustat gym med bla. stort rum med styrketräning, vilket jag passade på 5-6 dagar i veckan. Och ja, det var faktiskt en massa bubblor på armar och ben på den tiden.  Bollsporter och alla slags gymnastik är bra för besättningen och om du vill, finns också en stor bowlinghall här.

Julafton 1987 hölls i "Top of the World Club", som var grupperat i stort sett alla återstående vid basen. Elegant middag och dans efteråt. Också nyårsafton 87-88 hölls i klubben, med närstående vänner och det hela.

Och sedan finns den Danska klubben, där det är möjligt att äta, njuta en öl eller vatten eller titta på Dansk TV. Hæhæ, dvs. att dom Danska kanalerna kan nu ses endast på video, med ett par veckor sen. Men det var många som kom in varje dag för att se gamla nyheter och andra sändningar hemifrån. Lördag kväll, ofta med goda mängder av god öl och kanske en god middag i den Amerikanska klubben, "Top of the World Club", med efterföljande klok barprat eller i hallen där det ofta fans orkester, band som spelar upp till dans. Ofta slutar här Lördag kvällen, eftersom den fungerar som en säkerhetsventil för en vecka med långa arbetstimmar, så du måste gå lite bärsärk nån gång.

Fortsätter i mappen "Svenska 9"
 

Skriv en ny kommentar: (Klik her)

123hjemmeside.dk
Tegn tilbage: 160
OK Sender...
Se alle kommentarer

| Svar

Nyeste kommentarer

28.11 | 21:46

And I have never experienced any problems myself

...
28.11 | 21:43

There are no problems dear Laila.., My site is secured through the company I have the website uploaded in... I've never heard of any crashes there. Take care

...
18.10 | 21:46

Enjoyed reading about your upbringing. I was a little concerned because I have a "Red Alert" that says your site is Not Secure so was afraid to stay longeer

...
20.01 | 14:17

Hej Sven, kig engang herind www.per-anne.dk find ferieture i menuen og Grønland 1989
Mvh. Per Skjødt, søn af den kolde smed

...
Du kan lide denne side
Hej!
Prøv at lave din egen hjemmeside ligesom mig! Det er nemt, og du kan prøve det gratis
ANNONCE